Ibland imponerar jag mig själv
Ja, ibland imponerar jag mig på mig själv. Jag är riktigt duktig på att läsa människor och deras beteenden. Har en kompis som beter sig jävligt konstigt emellanåt och jag har sagt åt personen, vi kan kalla den M i fråga att jag ser rakt igenom och förklara att det M gör är för att tex få bekräftelse, eller imponera men M säger alltid att jag har fel och startar sen bråk som M aldrig låter en vinna för M vill ha kvar sin stolthet. Men som sagt jag har sett igenom det för länge sen och nu på msn så öppnade sig M och berättade att jag haft rätt hela tiden men M inte velat erkänna de.
M berättade nu att - Jag vet att jag betett mig som en riktigt ***** mot dig och ljugit för dig har jag också gjort, men har insett att jag bara försöker imponera på allt och alla fast jag i själva verket är förbannat deprimerad och ängslig, det är ingen som direkt inser hur dåligt jag har mått i flera år, vissa lyssnar till en början men sen så försvinner dom ut i sanden som alla andra, tror mkt hänger på det varför jag beter mig så otroligt illa mot folk i allmänhet, är väl inte världens bästa vän eller människa överlag heller men försöker så gott jag kan men många gånger blir det bara totalt jävla fel.
Jag bestämmer mig för att tro på personen men känner ändå en viss tvekan. Jag tror att M senare kommer säga i framtiden att M bara skojade om det hela för det brukar M göra. Men det spelar ingen roll jag vet redan varför M håller på, på detta vis och det är jag rätt stolt över att jag faktiskt kan läsa människor och deras beteenden rätt bra.
